Länge leve sommaren!

Jag älskar sommaren. Inte bara för att jag avnjuter min första semester på tre år efter studier och sommarjobb av olika slag. Utan för att allt är så mycket enklare. Ungarnas skolryggsäckar kan ligga där i källaren och skräpa. Inga talonger att fylla i. Inga gympakläder att tvätta - eller att gudbevars - leta efter. 

Sommaren är också generös. Som ett ymnighetshorn (smaka på det ordet) fyllt med frukt, sol, glass, bad och framförallt tid. Jag tror att det var Ernst Kirchsteiger som introducerade mig för ordet ymnighetshorn. Enligt Wikipedia så betyder ymnighetshorn (latin: cornucopia) ett ihåligt horn innehållande frukt, mynt eller något annat åtråvärt. Ymnighetshornet är en symbol för rikedom och överflöd. Ernst är ju för övrigt en man som har förmågan att leverera tänkvärda citat så fort han inte har mat i munnen (vilket han i och för sig har ganska ofta). Eller kak-hålet, som jag hört att han benämner munnen. Han måste älska ord, precis som jag och jag tror att han leker med dem med samma barnsliga nyfikenhet som han använder sig av när han inreder eller lagar mat. 

Kanske ligger herr Kirchsteiger vaken om nätterna och funderar, som jag gjort, på varför inte räkningar lika gärna kunde heta skulderblad? Och varför finns det ord som guld-bagge och guld-tacka när ingetdera har med får att göra? Eller vad får man om man bakar en fusions-variant av de klassiska kakorna kejsar-krona och chokladsnitt? Kejsar-snitt förstås. Ändå har det inget med moderkaka att göra. Men om det fanns en moderkaka som bestod av mjöl, socker, bakpulver och lite annat som du har i skafferiet - vad skulle du dricka till den? Far-vatten?

För min del är det nog så att det här med att vända och vrida på ord kommer ifrån min morfar. Han gick bort när jag var fyra år men mamma har berättat att han hade två svägerske-söner, Hans och Jan. Men de blev naturligtvis Jans och Han i morfars mun. Min mamma var inte bättre hon. Hon fick inte luft när folk använde hon och honom fel men envisades samtidigt med att säga centrifuga. ”Jag vet att det heter centrifugera brukade mamma säga, men det är mycket roligare att säga centrifuga.” Hon tyckte att det var viktigt att kunna reglerna men att sedan gärna bryta mot dem, som ett konstnärligt grepp. 

Reklamskrivande handlar om just det. Att kunna reglerna men att bryta mot dem, medvetet. Det är därför sedan länge accepterat att inleda meningar med och, men och för. För det är så folk snackar. Och (märkte du att jag började meningen med och?) är det nånstans man ska skriva som folk snackar så är det i reklam. Som kunderna snackar, rättare sagt. Allt handlar om dem. Så glöm jag, mig och mitt och rikta fokus mot dina kunder eller dina potentiella kunder. Var nyfiken på deras farhågor, drömmar och förhoppningar. Hur snackar de? Finns det något du kan plocka upp där och använda i din marknadsföring? Det är inte fel att hänga lite i kundernas kanaler och som en osynlig fluga på väggen insupa deras kultur. Jag lovar. Du kommer att uppleva ett ymnighets-horn av värdefulla insider-insikter, ord, benämningar och uttryck som du inte kunnat gissa dig till. Det är så smart och bra att det nästan är som att fuska. 

Gå ut i sommaren och gör något fräckt. Testa en ny glass. Bryt en regel (då menar jag inte nåt som kan få rättsliga följder). Kanske en språk-regel eller en tak-regel om du är i byggartagen? Bada kallt och ge svärmor ett nytt namn. 

Och kom ihåg att ingen kommer ihåg en fegis.  

Kom inte och säg att jag inte har fokus när jag skriver. Jag brände faktiskt baguetterna i ugnen under skrivandet av detta nyhetsbrev. Räkna med att det är så det kommer att vara. Nyhetsbrevet heter inte Brandposten för inte. 

Ha din bästa sommar!!! Det är du värd. 

/Monica